Skip to content

2.4 Arthur Schopenhauer (1788-1860)

den store pessimisten

Likt många filosofer före honom försökte Arthur Schopenhauer förstå verkligheten, och det var en ond värld han såg. Det djuriska livet föreföll honom fasansfullt; de flesta varelser lever på att jaga, döda och sluka andra – livet var bokstavligen en kamp med näbbar och klor. Hans syn på människan var ungefär densamma; våld och orättvisor överallt, varje enskilt liv var en meningslös tragedi som slutar med döden. Vi lever som slavar under våra begär och livet är en ständig rundgång mellan lidande och tristess. Livet är meningslöst och det bästa hade varit att aldrig ha blivit född…

Schopenhauer föddes i den tyska staden Danzig (nuvarande Gdańsk i Polen) och har föga förvånande kommit att betraktas som den store pessimisten bland filosoferna.


Att leva är att lida.

Arthur Schopenhauer

Viljan-att-leva

Arthur SchopenhauerAllt är i grunden ett. Detta icke-materiella ett är en enorm kraft, helt utan medvetande, intelligens eller avsikter. Det som vi uppfattar som verkligheten är en manifestation av denna kraft. Den är kärnan i allt som existerar, och uppenbarar sig i varje naturkraft, i varje mänsklig handling, och det är den som driver världen.

Men vad kan vi då veta om denna kraft? Schopenhauer ansåg, i likhet med Kant, att vi aldrig kommer nå kunskap om världen genom att använda våra sinnen. Däremot kan vi utnyttja det faktum att det finns en sak i världen vi har direktkunskap om – vår egen kropp.

Skådar vi inåt och försöker skala bort vår fysiska kropp (då denna bara existerar i fenomenvärlden) finner vi en inre drift präglad av en rastlös strävan. Denna driftkraft är som mest påtaglig under den sexuella akten eller när våra överlevnadsinstinkter aktiveras, varför Schopenhauer kallade den för ”viljan att leva” eller bara ”Viljan”.

Alla former av liv strävar efter fortplantning och överlevnad. Schopenhauer drar därför slutsatsen att alla livsformer, likt oss, är manifestationer av ”viljan att leva”.


Allt pressar och strävar mot existens… Betänk denna universella strävan efter liv, betänk denna oändliga iver, flinkhet, och frodighet med vilket viljan att leva pressar på för existens i miljoner varianter, överallt och i varje stund… I sådana fenomen blir det tydligt att jag har rätt när jag hävdar att viljan till liv är det som inte kan förklaras närmare, men som är grunden för all förklaring.

Arthur Schopenhauer

Det fanns heller ingen grundläggande skillnad mellan det vi kallar organiskt liv (djur och växter) och det oorganiska (icke-levande ting). Allt är manifestationer av Viljan, och allt är i grunden ett med allt annat.
Livet suger

Viljan driver oss att ständigt jaga mål och drömmar. Vi tror att vi blir lyckliga om vi uppnår vad vi söker, men inom kort kommer glädjen ha försvunnit och Viljan har siktat in sig på nya drömmar och mål. Sådant är livet. Viljan driver oss vidare genom tron att vi kan uppnå varaktig lycka och tillfredsställelse.


Allt i livet förkunnar att världslig lycka är dömd att bli omintetgjord, eller blott är en illusion. Detta är ett av verklighetens fundament.

Arthur Schopenhauer

När vi eftersträvar något gör vi det utifrån ett tillstånd av brist – vi saknar något. Vi är missnöjda med den nuvarande situationen och längtar efter något som ännu inte är vårt. Den flyktiga glädje vi ibland kan uppleva då vi uppnått ett mål är enligt Schopenhauer inte positiv utan negativ då den indikerar övergången från en brist till en annan.


All tillfredsställelse, eller vad man till vardags kallar lycka, är i själva verket alltid negativ, aldrig positiv… Därför kan belåtenhet eller tillfredsställelse aldrig vara annat än en frigörelse från tidigare smärta och möda.

Arthur Schopenhauer

Efter att ha uppnått våra mål fylls vi snart av tristess. Enda sättet att fly undan denna är att skapa nya mål i tron att dessa kommer leda till varaktig lycka. Sådant är människans liv. Vi är alla slavar under den omättliga Viljan som är grunden till allt.


… dess begär är omättligt, dess anspråk outtömligt, och varje uppnådd önskan föder en ny. Ingen tillfredsställelse i världen kan mätta dess begär, finna ett slutmål, fylla dess avgrundslösa hål till hjärta.

Arthur Schopenhauer

Som om inte detta var pessimistiskt nog menade Schopenhauer att det finns ytterligare ett tragiskt kapitel i människans sorgsna existens. För till skillnad från andra djur är vi medvetna om vad som väntar efter ett eländigt liv av strävan, lidande och tristess – döden och det fullständiga tillintetgörandet av oss som individer.


Livet är ett hav fullt av klippor och malströmmar som människan undviker med största försiktighet och omsorg, trots att vi vet att om vi lyckas i kampen med alla våra ansträngningar och vår uppfinningsrikedom, så kommer vi för varje steg närmare det ohjälpliga skeppsbrottet, ja vi till och med styr rätt på det, nämligen döden. Detta är slutmålet på vår tröttsamma färd, och det är värre än alla klippor vi har undvikt.

Arthur Schopenhauer

Likheter med österländsk filosofi

En viktig inspirationskälla för Schopenhauer är ”Upanishaderna”, en av hinduismens heliga skrifter, varför hans filosofi kan ses som en blandning mellan västerländsk och österländsk filosofi. I princip höll han med hinduismen och buddhismen men trodde inte på karma, reinkarnation eller nirvana. Likheterna blir tydliga om vi jämför Schopenhauers filosofi med buddhismens ”fyra sanningar” som handlar om lidandets orsak och upphävande. De lyder som följande:

buddha

      1. Det finns lidande i världen.
      2. Orsaken till lidandet är begäret.
      3. Begäret kan och måste utplånas.
      4. Vägen till att släcka begäret är den Åttafaldiga vägen.

 

En filosof vars världsbeskrivning påminner om Schopenhauers var Baruch Spinoza (1632-1677). Han företrädde en panteistisk världssyn och menade att allt i världen och universum var ett och detsamma – ett andligt transcendent väsen, eller Gud. Det senare tyckte Schopenhauer, som var ateist, var skrattretande. Han menade att en panteist som öppnade ögonen för allt elände i världen ”måste erkänna att en Gud som skulle förvandla sig själv till en värld som denna, oundvikligen måste vara plågad av djävulen”.

Istället för att vara en manifestation av Gud, menade Schopenhauer att världen var en manifestation av Viljan, en kraft som måste anses vara ond. Som manifestationer av Viljan strävar allt liv efter näring, fortlevnad och förökning. Eftersom organismer måste livnära sig på andra organismer, och alla organismer är manifestationer av Viljan, blir slutsatsen att ”Viljan måste leva på sig själv, för det finns ingenting förutom den, och det är en hungrig Vilja.”
I ett försök att beskriva denna onda och destruktiva Vilja återberättar Schopenhauer en historia från de tidiga europeiska upptäcktsresandena:


[Vi såg] ett enormt fält helt täckt av skelett, och trodde det var ett slagfält. Men det var inget annat än skelett från jättesköldpaddor, en och en halv meter långa, en meter breda, och lika höga. Dessa sköldpaddor kom från havet för att lägga sina ägg, varpå de angreps av vildhundar. Med sin förenade styrka lyckades dessa hundar välta sköldpaddorna på rygg, riva upp deras magpansar och sluka dem levandes. Sedan kom tigern och attackerade hundarna. Detta elände upprepas sedan tusen och åter tusen gånger, år ut och år in. För vilken nytta är då dessa sköldpaddor födda? För vilket brott måste de lida denna vånda? Vad är poängen med denna skräckscen? Det enda svaret är att det är viljan till liv som objektifierar sig själv.

Arthur Schopenhauer

Arthur SchopenhauerAtt frigöra sig från viljans kretslopp

Finns det då någon utväg, någon lösning på vår misär? Både ja och nej enligt Schopenhauer. Vi kommer alltid att förlora mot Viljan, men det finns ett antal saker vi kan göra för att inte lida lika mycket under resans gång. Självmord är dock ingen utväg, då självmördaren bara följer sin drift att dö. Viljan kommer dessutom i dödsögonblicket bara att övergå till en annan form av Vilja.

Schopenhauer identifierade tre stadier i kampen mot Viljan:

1. Estetisk kontemplation

Trots att Schopenhauer menade att livet var meningslöst och fyllt med tristess, lidande och död, hävdade han att enstaka meningsfulla stunder tillfälligt kunde frigöra oss från livets elände.

När vi uppslukas av musik, eller beundrar ett vackert konstverk, blir vi för ett ögonblick fria från Viljans makt. Vi styrs inte längre av våra begär och önskningar och vi upphör att existera som individer för att bli ett med upplevelsen. Dessa stunder varar dock bara i ett ögonblick, innan vi återvänder till ett normaltillstånd av begär och lidande – vi är åter slavar under Viljan.

Denna syn på musik och konst har gjort Schopenhauer populär bland musiker och författare. Ett exempel på en författare som inspirerades av Schopenhauer är August Strindberg.

2. Medkänsla och medlidande

För att bekämpa Viljan inom sig måste man först komma till insikt om den. Men detta är svårt då vår hjärna huvudsakligen har utvecklats för att tillfredsställa Viljans begär – överlevnad och fortplantning – inte för att skåda sanningen.

De flesta människor kommer aldrig att inse sanningen, och kommer därför att leva som egoister menade Schopenhauer. Deras handlingar utförs av egenintressen, och de är dömda till ett liv i misär jagandes den ouppnåeliga lyckan.

Endast ett fåtal kommer att genomskåda lögnen och inse att allt är ett. Denna insikt kommer, enligt Schopenhauer, leda till ett tillstånd av medkänsla och medlidande. Om det endast är i fenomenvärlden vi är skilja åt som individer, följer att ditt lidande i själva verket är lika mycket mitt lidande.


En person som ser sitt inre sanna jag i alla andra varelser måste också betrakta detta ändlösa lidande i världen som sitt eget, och därmed ta på sig hela världens smärta.

Arthur Schopenhauer

Men den medlidande kommer snart att förstå det meningslösa i sitt handlande. Lidandet är en konsekvens av Viljan, och allting är manifestationer av denna. Så länge världen existerar, kommer lidande att finnas.


Lidandet är nödvändigt för liv, och därför flödar det inte över oss utifrån, utan vi bär alla omkring på det i en ständig källa inom oss.

Arthur Schopenhauer

3. Asketisk likgiltighet

Med insikten att lidandet inte kan bekämpas följer ett växande hat mot Viljan, och därmed mot världen självt.


Det räcker inte längre att älska andra som sig själv och att göra för dem vad han skulle gjort för sig själv; snarare fylls han av motvilja […] mot viljan-till-liv, mot själva världens kärna och essensen.

Arthur Schopenhauer

Detta leder till ett aktivt avståndstagande från världen, asketism, genom att målmedvetet bekämpa och förgöra den egna livsviljan. Det första steget är att ta avstånd från alla sexuella tillfredställelser.


Frivillig och fullständig kyskhet är det första steget i asketism eller förnekandet av viljan-till-liv.

Arthur Schopenhauer

Förutom att hänge sig åt kyskhet måste man också bekämpa alla övriga drifter och begär i livet och inta en attityd av likgiltighet inför allt.

För de som är kvar i Viljans klor kommer asketen – som har fördrivit sin inre Vilja – att framstå som tom. Men för asketen själv, som har skådat Viljans sanna natur, är det själva livet som är tomt och meningslöst. Asketens sinnestillstånd framstår bara som tomt då den överskrider vår förståelse. För att förstå detta sinnestillstånd måste man, enligt Schopenhauer, lämna filosofins domän och fortsätta in i mysticism.

Fundera vidare…
  1. Om livet inte har någon objektiv mening, betyder detta då med nödvändighet att livet är meningslöst?
  2. Hur resonerar Schopenhauer när han kommer fram till att allt är ett och detsamma?
  3. Är det möjligt att uppnå varaktig lycka?
  4. Schopenhauer menar att det är positivt att lyssna på musik därför att då kan vi för ett ögonblick upphöra att existera som individer. Varför skulle detta vara positivt
  5. Hur kan Viljan vara ond samtidigt som den bara är en kraft helt utan medvetande, intelligens eller avsikter?
  6. Finns det en motsättning mellan att vara asket och att vara lycklig?
2.4 Instuderingsfrågor

Arthur Schopenhauer

Interaktiva instuderingsfrågor

1 / 16

I noumenon är allting...

2 / 16

Enligt Schopenhauer måste noumenon vara...

3 / 16

Schopenhauer är en filosofisk...

4 / 16

Asketisk likgiltighet innebär…

5 / 16

Hur många stadier identifierade Schopenhauer i kampen mot Viljan?

6 / 16

Varför menar Schopenhauer att Viljan måste anses ond?

7 / 16

Efter att ha uppnått våra mål fylls vi snart av…

8 / 16

Enligt Schopenhauer så existerar tid, rum och kausalitet enbart i...

9 / 16

Schopenhauer inspirerades av…

10 / 16

Viljan lurar oss att tro att vi kan uppnå…

11 / 16

Medkänsla och medlidande…

12 / 16

En panteist menar att…

13 / 16

Världen är en manifestation av...

14 / 16

Schopenhauer baserade sin filosofi på...

15 / 16

Estetisk kontemplation innebär…

16 / 16

Viljan får oss att…

Your score is

The average score is 55%

0%