Skip to content
Jacques Derrida

4.3 Jacques Derrida (1930-2004)


Jag talar bara ett språk, och det är inte mitt eget.

Jacques Derrida

Jacques DerridaEn av poststrukturalismens största namn är den fransk-algeriska filosofen Jacques Derrida – en filosof som har rykte om sig att vara en svår. Trots att han var född och uppväxt i Algeriet upplevde Derrida, som var av fransk-judisk härkomst, aldrig att han blev sedd som en äkta algerier. I andras ögon var han i huvudsak fransk-jude. I 20-års åldern flyttade han därför till Frankrike, men i fransmännens ögon var han huvudsakligen algerier. Denna insikt kom att lägga grunden för Derridas syn att det inte finns någon objektiv verklighet, bara olika synsätt och tolkningar.

Enligt Derrida tolkar vi verkligheten genom språket, och vi tolkar språket på olika sätt. Verkligheten består av sociala och kulturella gruppspråk där orden får sin betydelse först genom sitt sammanhang. För att förstå världen måste man därför först förstå sitt språk. Man måste därför spela ett dubbelspel, acceptera ett system eller ett språk och tänka inom dess ramar men samtidigt plocka sönder det för att avslöja dess dolda förutsättningar och motsägelser. För de är genom dessa språkliga medel som maktövergrepp, kvinnoförtryck, rasism och diskriminering möjliggörs.

Ett exempel är ordet ”frihet”. Det är ett centralt begrepp för oss, något vi alla eftersträvar i livet. Trots det verkar det som att vi inte är helt överens om ordets innebörd. En liberal kanske definierar det som ”möjligheten att själv bestämma över sina val” medan en socialist kanske beskriver det som ”att inte bli utnyttjad av andra”. Denna typ av begrepp hittar man i alla politiska, religiösa och filosofiska teorier. Vi förväntas ”förstå” vad som menas och impliceras. Men vi ska inte förväxla detta med sanningen, för det finns ingen objektiv ”frihet”. Det enda som finns är påhittade begrepp som i slutändan inte säger någonting förutom att man kan ha olika definitioner.

Språket kan liknas vid ett filter som vi ser verkligheten genom. Vi kan inte skåda verkligheten direkt utan kan bara förstå den genom de ord vi har för att beskriva den. Eftersom språket finns innan vi föds kan vi inte se hur verkligheten egentligen ser ut – eller ens om den existerar. Språket bestämmer hur verkligheten konstrueras och vi är på så vis ”fångar i språket”. Genom att vi lär oss språket lär vi oss också att se eller ”konstruera” vår omvärld på ett visst sätt. Vår verklighet blir en tolkad verklighet, konstaterar Derrida.

I årtusenden har vi försökt hitta någon form av sanning i världen, vi har konstruerat filosofi, religion och ideologi. Men det finns inga sanningar, varför alla dessa måste vara falska, menar Derrida.

Olika språk ger upphov till olika tankesätt och uppfattningar om världen. Att tvinga in verkligheten i ett system, till exempel en ideologi eller en religion, betyder att man samtidigt utesluter andra synsätt eller språkspel. Istället borde man eftersträva en mångfald av språkspel, sätt att beskåda världen. Det är också därför postmodernisterna ser alla anspråk att sitta inne med svaret som ett första steg mot det förtryckande. Därmed blir postmodernismen i förlängningen en försvarare av minoriteter och subkulturer.

Dekonstruktion

Enligt Derrida är bästa sättet att förstå varför vi tänker och tycker som vi gör att analysera sin omvärld. Detta kallar han dekonstruktion.

Först genom att dekonstruera någonting kan man förstå utifrån vilka förutsättningar den skapats och på vilka grundantaganden den vilar. Dekonstruktion går ut på att tolka texter, bilder eller händelser på olika sätt och utifrån detta finna dess inneboende motsättningar.

Enligt Derrida kan man dekonstruera alla ”sanningar” och visa att de bara är sanna utifrån ett visst perspektiv, inte objektivt sanna. Ett exempel på detta finner vi i hans läsning av Platons grottliknelse. Platon hävdar här att alla idéer finns samlade i en idévärld, men idévärlden själv (eller idévärldens idé) utelämnar han – den går inte att logiskt infoga i systemet. Derrida menar att alla teorier rymmer denna typ av motsägelser och att saker som inte passar in ignoreras för att systemet ska gå ihop. Han blir därmed kritisk mot årtusenden av tänkande.

Dekonstruktionens utgångspunkt är att kulturer, språk och samhällen är i ständig förändring. Betydelsen av ett ord eller en text är beroende av en kontext. Därför går det inte att bestämma att ett visst ord eller en viss text har en definitiv betydelse eller syftar på någonting specifikt. Med hjälp av dekonstruktion kan man analysera vår (ofta dolda) verklighetsuppfattning. Ett sätt att hitta dessa dolda fundament är att placera texten i ett nytt sammanhang, exempelvis genom att byta ut ett ord, kön eller etnicitet på en person eller förflytta den i tid och rum.

Målet med att dekonstruera är inte att komma fram till en objektiv sanning, någon sådan finns inte. Istället utgår man från att det kan finnas flera olika tolkningar och att verkligheten går att förstå på mer än ett sätt. Enligt Derrida pekar dekonstruktionen alltså på att världen har en mångfald av mening. Varje individs egna erfarenheter och bakgrund färgar världsbilden och det går inte att säga att något är mer rätt än någon annan. Därmed ifrågasätter han indirekt behovet av system som demokrati, jämställdhet och lagar – något som fått hans kritiker att anklaga honom för att vara en relativistisk anarkist.

Derrida var förutom filosof även politiskt aktiv. Han var en av de ledande intellektuella som protesterade mot Vietnamkriget, apartheidsystemet, Israels ockupation av Palestina och den USA-ledda invasionen av Irak 2003.

Fördjupning
Göran Palm
Göran Palm

I dikten ”Mannen har ordet” (1976) försöker poeten Göran Palm visa hur man genom språkbruket ”förtryckt” kvinnan genom att använda andra ord när hon gör detsamma som mannen:

När jag får pondus
  – så tar du dig ton.
När jag blir distingerad
  – blir du tantig.
När jag blir tankspridd
  – blir du virrig.
När jag blir öppenhjärtig
  – skvallrar du.
När jag argumenterar
  – grälar du.
När jag blir ursinnig
  – blir du hysterisk.
Inleder jag ett förhållande
  – faller du för första bästa.
Slinka!

Dekonstruera följande gåta.
Vad säger den om våra förutfattade meningar?

Det var en gång en pappa och hans son som skulle ut på en bilutflykt. När de kört ungefär hälften av sin resa råkar de båda ut för en fruktansvärd olycka. Pappan dör omedelbart och pojken körs med ambulans till sjukhuset. Han är illa däran och på akutmottagningen bestämmer man att han måste operera honom akut. Han förs in till operationsrummet. Kirurgen får syn på pojken och utbrister ”Det där är ju min son!”

Hur går det här ihop? Vem är kirurgen?

Fundera vidare…
  1. Hur definierar du begreppet ”frihet”?
  2. Ge exempel på fler begrepp som kan ha olika definitioner.
  3. Finns det några begrepp vars innebörd/definition inte går att ifrågasätta?
  4. Är företeelse som ”demokrati och jämställdhet” objektivt bättre än ”förtryck och orättvisor”? Varför, varför inte?
4.3 Instuderingsfrågor

Jacques Derrida

Interaktiva instuderingsfrågor

1 / 4

Enligt Derrida tolkar vi verkligheten genom...

2 / 4

Derrida växte upp i...

3 / 4

Vad är dekonstruktion?

4 / 4

Vad är syftet med dekonstruktion?

Your score is

The average score is 55%

0%