Skip to content
Postmodernism

4.1 Introduktion till postmodernism

Om det nu inte finns några absoluta sanningar eller någon säker moral, hur ska vi då leva våra liv? Som ett alternativ till förnuftstro och helhetstänkande lyfter postmodernisterna fram fragmentet. Vi måste överge alla ideologier och religioner och fokusera på de enskilda frågorna. Det är också detta vi ser hända i det moderna Sverige. Förtroendet för de politiska partierna rasar. Förtroendet för kyrkan lika så. Istället väljer vi att intressera oss för specifikt sakfrågor – det kan vara hållbar utveckling eller yttrandefrihet på nätet.

Under en konsert 1952 framförde musikern John Cage ett stycke han döpt till 4,33”. Han satte sig vid sin flygel och spelade inte en ton på 4 minuter och 33 sekunder. Hans verk var tystnaden, eller snarare de ljud som publiken bidrog med under framförandet. Detta exempel kan på många sätt sägas representera den postmoderna rörelsen. Han ifrågasatte själva grunden kring det vi tar för givet: Vad är musik? Vad är toner? Vad är en melodi?

För att förstå denna moderna relativism (åsikten att det inte finns någon objektiva värden) måste man först förstå grunderna i modernismen (postmodernism betyder just efter modernismen). Modernismen är en tankeströmning inom den västerländska kulturen från sent 1800-tal till mitten av 1900-talet, framför allt inom konst, arkitektur, musik och litteratur. 

William Marx framför John Cages 4’33”.

På den mest grundläggande nivån kan modernismen beskrivas som en optimistisk inställning till människans förmåga att skapa och förbättra sin omgivning med hjälp av praktiska experiment, teknik och vetenskap. Strävan var att hitta det som höll tillbaka utvecklingen och ersätta detta med det nya, det bättre, och vägen dit gick genom förnuftet. Det var en tankeströmning med tydliga rötter i upplysningstidens ideal. De modernistiska idealen blir tydliga för oss inom arkitekturen. Här var strävan att bygga modernt och man förkastade det traditionella arkitekturtänkandet och de historiska stilarna. Hus skulle utformas helt utifrån sin funktion och att som tidigare smycka ut fasader efter klassiska förebilder ansågs förlegat. De nya husen fick släta, ljusa, oftast putsade och odekorerade fasader, platta tak och utseenden baserade på grundläggande geometriska former (kuber, block, cylindrar etc). Husens ändamål var att vara funktionella, och därav deras benämning funkis.

Inom konsten vågade man ta ut svängarna lite mer. Här experimenterade man friskt för att finna nya vägar framåt, med modernistiska genrer som expressionism, kubism, dadaism, surrealism och futurism som resultat.

Mot allt detta kom postmodernisterna att vända sig. Man vände sig mot tanken att vi genom förnuftet skulle nå några absoluta sanningar, vare sig det rör sig om mode, arkitektur, moral eller litteratur. Man vände sig mot själva tanken att något var mer rätt än något annat. Varför måste till exempel vardagsrum och kök ligga på bestämda platser och ha bestämda mått? Behövs det överhuvudtaget arkitekter? Varför måste konsten och litteraturen hela tiden sträva efter förnyelse och originalitet? Och varför är Mozart bättre än Magnus Uggla, August Strindberg bättre än Kalle Anka?

PostmodernismSom kreativ rörelse gjorde postmodernismen sig först märkbar under 1960-talet. Den spred sig från arkitekturens ifrågasättanden till konst, litteratur och filosofi. Den postmoderna konsten definieras ofta genom en förkärlek för konsthistoriska citat, ett flirtande med det låga och det medvetet fula. Här finns också en öppenhet för nya media med videoinstallationer, multimedia- och onlineutställningar.

Vi kan tydligt se de postmoderna inslagen i dagens samhälle. Där är idag möjligt att inte bara välja en viss klädstil eller livshållning, utan även moraliska, religiösa och vetenskapliga ståndpunkter. När vi frigör oss från traditioner blir riktlinjerna för våra liv upplösta. Ska vi arbeta hel- eller deltid, satsa på karriär eller barn, tro på familjen, Gud eller staten? Inte ens sexualiteten tycks ha kvar sin status av naturkraft. Idag framställs den stundtals som något vi människor kan förhålla oss till och välja uttrycksform för – något som exemplifieras i diskussionerna kring det nya pronomet ”hen”. Men hur vi än väljer hade vi alltid kunnat välja annorlunda, en insikt som för många är både stressande och skrämmande.

Hos vissa har postmodernismen uppfattats som frigörelse, hos andra som ett hot mot hela samhället. För om det inte finns några sanningar, vad finns det då för stabil grund för moral eller politiska ideal som jämlikhet, demokrati och så vidare? Så låt oss titta närmare på den epok vi själva befinner oss i – och några av de filosofer som influerat dagens samhälle.

Poststrukturalism

Postmodern filosofi går under benämningen poststrukturalism, och strävar efter att försvara de postmoderna idealen. Poststrukturalister hävdar ofta att det enda som existerar är subjektiva tolkningar och provisoriska delsanningar.

Filosofen Jean Baudrillard (1929-2007) går till och med så långt att han hävdar att vi idag lever i en låtsasvärld av tecken och symboler. Och nog kan man komma på sig själv med att tycka att tv-seriernas karaktärer, problem och glädjeämnen ibland kan förefalla verkligare och viktigare än verkligheten.

Enligt Theodor Adorno (1903-1969) har vi allt sedan antiken försökt hitta en ordning, ett system bakom den skiftande verkligheten. Vi har konstruerat stora religiösa, ideologiska och filosofiska system som gjort anspråk på att sitta inne med sanningar om världen och människan. Det är med detta sökande efter den stora sanningen som de postmoderna tänkarna vill göra upp.

Alla som påstår sig har sanningen kommer automatiskt att ingå i ett maktspel. I samma stund som man formulerar en övergripande sanning som man vill att andra ska följa så uppstår en hierarki och ett maktförhållande. Den som tror sig sitta inne med sanningen strävar i grunden efter kontroll över andra. Man definierar vad som är rätt och normalt och skiljer ut oliktänkande och avvikare.

Varje formulering av sanning eller mening blir alltså ett maktövergrepp, ett försök att behärska världen och människorna. Alla ideal eller normer blir mer eller mindre automatiskt förtryckande. Låt oss ta den västerländska frihetsideologin som exempel. Den har ofta fått legitimera en politik som inneburit frihet för vissa och underkastelse för andra. Många menar att det finns ett tydligt samband mellan upplysningens förnuftsidéer och den västerländska kolonialismen likväl som framväxten av ett modernt kontrollsamhälle präglat av disciplinering, normalisering och marginalisering av det annorlunda.

Jean Baudrillard
Jean Baudrillard
Theodor Adorno
Theodor Adorno


Words are never "only words"; they matter because they define the contours of what we can do.

Slavoj Žižek

Slavoj ZizekRelativism

Postmodernism är en modern form av relativism. Detta är åsikten att det inte finns någon objektiva värden eller kunskap. Värden och/eller kunskap är subjektiv eller knuten till ett begränsat perspektiv. Olika individer, grupper, kulturer eller epoker har olika perspektiv på tillvaron och därmed kommer deras kunskaper också att skilja sig åt. Vad som är rätt för den ena behöver inte vara rätt för den andra. Kunskap och sanning har så att säga ha viss ”lokal” giltighet, till skillnad mot nihilismen.

Relativismen har direkta praktiska och politiska konsekvenser i dagens moderna samhälle där grupper med olika kulturer, språk och normsystem lever tillsammans. Hur man man förena en respekt för andras kultur med en demokratiskt beslutad lagstiftning som gäller för alla? Är alla normer likvärdiga eller bör ett samhälle som det svenska vila på en gemensam ”värdegrund”?

Relativistiska åsikter är lika gamla som filosofin, och redan Sokrates diskuterar dem (eller rättare sagt argumenterar mot dem). Den moderna relativismen uppkom i och med ifrågasättandet av religiösa och absoluta auktoriteter. Till de mer kända relativisterna hör Friedrich Nietzsche (1844-1900). Idag är den relativistiska synen framför allt utbredd inom humaniora och samhällsvetenskap och har haft stort genomslag inom huvudsakligen socialantropologi och genusteori.

För att bättre förstå relativismen bör man utgå från den klassiska uppfattningen om vad kunskap är (epistemologi). Allt vi tror oss veta är inte kunskap; felaktiga föreställningar och fantasier är något annat. Redan Platon definierade kunskap som de föreställningar som var sanna och välgrundade. Om vi hittar på en slumpmässig åsikt om världen som sedan visar sig vara sann har vi fortfarande inte haft kunskap i frågan. Vi måste alltså först haft goda anledningar att tro att så faktiskt var fallet. Lika så kan man per definition inte ha felaktig kunskap – bara fel.

Man brukar skilja mellan två olika typer av relativism:

Värderelativism

Värderelativism är en ståndpunkt som hävdar att det inte finns några objektiva värden. Detta betyder att det inte finns några biologiska eller religiösa grunder som dikterar hur människan ska bete sig, att moral enbart är en mänsklig konstruktion. Värderelativismen säger också att det inte finns någon måttstock med vilken man kan värdera människor utifrån. Man kan därför aldrig säga att ett samhälle är bättre än ett annat. Om ett samhälle utövar kannibalism medan ett annat inte gör det, så kan man fortfarande inte säga att det ena samhället är mer moraliskt än det andra, även om det för en utomstående kan te sig så. All moral måste förstås inom dess kulturella kontext. Detta är en relativt vanlig ståndpunkt – ”det som är rätt för mig behöver inte vara rätt för dig”. Existentialismen är ett exempel på en värderelativistisk filosofi.

Kunskapsrelativism

Kunskapsrelativism däremot är en ståndpunkt som innebär att allt, såväl värden som traditionell ”fakta”, är relativt. Man menar att all kunskap är kontextbundna konstruktioner. Med utgångspunkt i den klassiska definitionen av kunskap menar man att begreppet välgrundat kan skilja sig åt mellan olika individer, kulturer eller tidsepoker. Ett exempel på en kunskapsrelativistisk sanning skulle kunna vara den historiska uppfattningen att jorden var platt. En absolutist (en som inte är relativist) skulle hävda att en bonde under medeltiden som trodde detta helt enkelt hade fel. En kunskapsrelativist däremot skulle peka på att bonden faktiskt hade goda skäl att tro att så var fallet, och att sanning helt enkelt är det som vi är kulturellt överens om.

Kritik mot postmodernismen

Det framförs regelbundet kritik mot det postmoderna och relativistiska idéerna. Ända sedan antiken har man faktiskt påpekat att en konsekvent hållen relativism är självmotsägande. Är inte påståendet ”allt är relativt” själv relativt? Har man inte i påståendet ”det finns inga sanningar” precis själv försökt förmedla en sanning om världen och därtill sagt att det man precis hävdade därför inte kan stämma? Dessa är ganska enkla argument som gör att många filosofer anser att postmodernismen och relativismen blir ohållbar.

Fördjupning: Vad innebär objektiv moral?

Motsatsen till postmodernism, relativism och nihilism är på många satt åsikten att det finns en objektiva värden, någonting som är rätt för alla. Något som är objektivt är oberoende av individen, det är en sanning inte en åsikt. Ett objektivt värde är därmed sant oberoende av individens åsikt i frågan enligt samma princip som att 2+2=4 oberoende av en individs matematikförmåga. Motsatsen är subjektiva värden, värderingar som är rätt eller fel beroende på kulturellaeller individuella åsikter.

Problemet med objektiva värden är frågan varifrån de kommer eller vem som har bestämt dem. Det traditionella svaret är Gud. Det är Gud som har bestämt vad som är rätt och fel, oberoende av vad individen tycker. Men vad händer om man inte tror på Gud?

Många försök har gjorts för att förklara objektiva värden med hjälp av såväl filosofi som naturvetenskap. Det har dock visat sig svårt att hitta någon teori som håller i alla lägen. Ibland hävdas till exempel att det skulle vara objektivt fel att döda en annan människa på grund av evolutionära eller genetiska orsaker. Problemet är bara att man faktiskt inte har besvarat frågan om varför det skulle det vara fel. Evolutionen är enbart en naturprincip som vi kan förhålla oss till, inte ett facit av rätt och fel. Få skulle exempelvis hävda att en person som väljer att inte skaffa barn gör en moraliskt felaktig handling. Det är enbart ett beslut som man kan ha olika åsikt om.

Bildgalleri: 4.1.1 Modernistisk & postmodernistisk arkitektur
Bildgalleri: 4.1.2 Modernistisk & postmodernistisk konst
Fundera vidare…
  1. Finns det åsikter som är objektivt bättre eller sämre än andra? Försök hitta exempel.
  2. Ge exempel på något som måste vara otvivelaktigt sant, något som inte kan vara relativt.
  3. Ge exempel på några postmoderna drag i dagens samhälle.
  4. En vanlig invändning mot postmodernismen och relativismen är att den är självmotsägande. Finns det någon lösning på detta?
  5. Går det att kombinera postmodernism och religion?
  6. Finns det några ”faror” med postmodernismen?
4.1 Instuderingsfrågor

Postmodernism

Interaktiva instuderingsfrågor

1 / 8

Identifiera den relativistiska rörelsen:

"Det som är sant för mig behöver inte vara sant för dig."

2 / 8

Identifiera det postmoderna inslaget bland nedanstående modernistiska.

3 / 8

Varför ser vissa postmodernister ideologier som ett problem?

4 / 8

Vad kallas postmodern filosofi?

5 / 8

Vilket av nedanstående konstverk är typiskt postmodernistiskt?

Konstverk
A

Konstverk
B

Konstverk
C

Konstverk
D

 

6 / 8

Termen "postmodernism" betyder...

7 / 8

Postmodernismen är en form av...

8 / 8

Identifiera den relativistiska rörelsen:

"Det som är rätt för mig behöver inte vara rätt för dig."

Your score is

The average score is 62%

0%