Skip to content

1.3 Sokrates (469-399 f kr)

moralfilosofins fader

Med Sokrates påbörjas ett nytt kapitel i den västerländska filosofin. När de tidigare naturfilosoferna huvudsakligen intresserat sig av att förklara världen, intresserade sig Sokrates för hur människan bäst skulle leva sitt liv.

Han var väl insatt i de tidigare tänkarna (av eftervärlden ofta benämnda försokrater då de kom före Sokrates), men menade att deras teorier – om än intressanta – i grunden var meningslösa. Vad spelar det egentligen för roll om allt består av atomer om vi fortfarande är okunniga i frågor som berör hur vi ska leva våra liv? Filosofin borde därför undersöka frågor av praktisk betydelse för oss människor, menade Sokrates.

Vad är rättvisa? Vad är kunskap? Vad är sanning? Vad är mod? Detta var exempel på frågor av betydelse. Han menade inte själv att han hade svaren på dessa frågor, och insåg snart att ingen annan heller hade det.

Sokrates kom därför att använda sig av en metod som kallas dialektik. Denna går ut på att kunskap föds i diskussioner genom argument och motargument. Bästa metoden var, enligt Sokrates, det offentliga samtalet – en öppen dialog för alla som ville delta. Han ställde bara tre krav på sina samtalspartners: De skulle tala utifrån egen övertygelse – inte upprepa vad andra sagt. De fick inte lägga fram motsägelsefulla argument. De var tvungna att tydligt kunna definiera de begrepp, ord och uttryck de använde.

Agora - det antika torget i Aten
Agora – det antika torget i Aten

Han vandrade omkring på det stora torget i Aten, Agora, och ställde frågor om moral och politik till alla som ville lyssna. De diskussioner han satte igång blev av stort intresse och tillvägagångssättet var alltid detsamma. Den som trodde sig veta svaret utmanades och Sokrates underkastade svaret en granskning genom att ställa en rad följdfrågor. Nästan alltid framkom det brister i det ursprungliga svaret varpå samtalspartnern reviderade resonemanget och försökte igen.

Det sokratiska frågandet blev berömt och det avslöjade okunnighet hos personer med påstådd kunskap. Även om Sokrates själv sällan gav några slutgiltiga svar (och det skulle i så fall ha ingått i hans metod att betona att varje sådant svar också skulle utsättas för granskning) stimulerade han ett intresse för filosofi.

Han lärde människor att ifrågasätta allt, något som också skulle bli hans fördärv. Till slut arresterades han av myndigheterna som tröttnat på att hela tiden bli ifrågasatta, och han dömdes till döden. Hans vänner och elever erbjöd hjälp med att fly men Sokrates motsatte sig detta och talade om hur medborgarna måste lyda lagarna och myndigheternas beslut, då en orättvis behandling inte rättfärdigar en annan orätt handling. Efter att ha tagit farväl av sin hustru och sina barn talade han med sina lärjungar om själens odödlighet och tömde sedan den giftbägare som en soldat full av ursäkter gett honom.

SokratesDet finns massor med rykten och påståenden om Sokrates, bland annat sägs han ha varit liten, tjock och ovanligt ful. Han lär ha varit gift med Xantippa – en mycket grälsjuk och argsint kvinna, men också den enda som kunde besegrade Sokrates i en diskussion.

Han påstås även ha varit i det närmaste okänslig för kyla och fysisk ansträngning, och det sägs att han kunde stå grubblandes i timtal, helt omedveten om omvärlden. Ofta talade han till sin inre röst, sin daimon, när han tvivlade på att ett sätt att handla verkligen var det rätta.

Ett stort problem när det gäller vår kunskap om Sokrates är att han aldrig skrev någonting. Det mesta av det vi känner till om honom kommer från hans elever, huvudsakligen Platon. Men vad som verkligen återgivits av Sokrates tankar i dessa skrifter och vad som i sin tur är Platons egen lära är något som ständigt diskuteras.

Sammanfattningsvis har Sokrates haft ett enormt inflytande på filosofin. Inte nog med att han definierade många av de frågor som filosofin än i dag ägnar sig åt (moralfilosofi), hans dialektiska metod och betoning på kritiskt tänkande har genomsyrat filosofin sedan hans tid.

1.3 Interaktiv bild: Symbolismen i Jacques Louis Davids målning ”The Death of Socrates”, 1787

Klicka på de olika delarna i bilden för mer information om dess innebörd.

David - The Death of Socrates
Sokrates Pekar mot efterlivet Giftbägaren Fångvaktaren Platon Papyrus och bläck Xantippa Kriton och lärjungarna

Sokrates

I mitten av bilden finner vi Sokrates. Han ska vid sin död varit 70 år, men här framställd som livfull och ungdomlig.

Här talar han till sina lärjungar in i det sista.

Pekar mot efterlivet

Sokrates pekar mot efterlivet, dit den odödliga själen kommer vandra om man levt ett moraliskt gott liv.

Giftbägaren

Sokrates dömdes till döden av Atens folkförsamling, anklagad för att ha varit ateist och vilselett ungdomen från att följa lagar och principer.

Avrättningen skedde år 399 f kr genom förgiftning. Giftbägaren, som kallades kôneion på grekiska, bestod av en blandning av odört och vallmo (opium). Giftet verkar genom att angripa det centrala nervsystemet, vilket medför en gradvis minskning av muskelstyrkan. Tillräckligt höga doser av giftet förlamar andningsmuskulaturen och den utsatte dör av kvävning.

Sokrates tar här giftbägaren närmast oberört - detta för att visa på att döden inte är något att frukta om man levt ett moraliskt gott liv. Själen kommer då leva vidare.

Fångvaktaren

Fångvaktaren som ger Sokrates giftbägaren är full av ursäkter om att han bara gör sitt jobb och lyder order. Detta är, enligt Sokrates, ett exempel på att leva livet felaktigt.

Platon

Sittandes med ryggen mot Sokrates finner vi Platon - den mest berömde av lärjungarna.

Platon var endast 29 år när Sokrates avrättades, men här avbildades han som en gammal och vis man. Han framställs också som en av de få med upprättad självkontroll.

Papyrus och bläck

Vid Platons sida finner vi skrivdon i form av papyrus och bläck. Detta är en tydlig referens till att det är genom Platons texter som vi känner till Sokrates.

Xantippa

Här ser vi Sokrates fru Xantippa, vinkandes farväl medan hon på Sokrates uppmaning lämnar fängelset.

Hon ska ha varit närmare 40 år yngre än sin man.

Kriton och lärjungarna

Till höger i bild ser vi ett antal av Sokrates elever och lärjungar. Främst, men handen vilandes på Sokrates ben, ser vi Kriton. Han ska ha planerat att hjälpa Sokrates fly, men denne ska ha vägrat att fly med argumentet att orättvisa inte bör besvaras med mer orättvisa.

Fundera vidare…
  1. Är kunskap som inte är av praktisk betydelse oviktig för oss människor? Om inte, kan du ge något exempel?
  2. Är Sokrates dialektiska diskussionskonst hållbar? Går det att reda ut vad t ex rättvisa egentligen är? Hur skulle du definiera rättvisa?
  3. Kan man ha dolda kunskaper som man inte vet om att man har?
  4. Finns det regler för hur man bör argumentera eller gäller det bara att vinna till varje pris?
  5. Finns det objektiva sanningar eller har varje människa sina egna sanningar?
  6. Har man rätt att vara orättvis om man själv blir orättvist behandlad? Varför, varför inte?
1.3 Instuderingsfrågor

Sokrates

Interaktiva instuderingsfrågor

1 / 9

Sokrates mest kände elev/lärjunge var...

2 / 9

Sokrates filosofiska metod kallas för...

3 / 9

Hur skapas kunskap, enligt Sokrates?

4 / 9

Sokrates filosoferade om...

5 / 9

Varför dömdes Sokrates till döden?

6 / 9

Sokrates menade att filosofin borde...

7 / 9

Ett problem med vår kunskap om Sokrates är...

8 / 9

Vilket av nedanstående är ett exempel på en fråga som Sokrates undersökte?

9 / 9

De frågor Sokrates huvudsakligen ägnade sig åt kallar vi idag för...

Your score is

The average score is 89%

0%