

/Joakim, mars 2020
FILOSOFI FÖR GYMNASIET
Flummigt, intellektuellt, obegripligt eller fantastiskt? Filosofi är allt detta – vill du veta mer om ämnet har du hamnat rätt. Här finns text- och videolektioner i ämnet anpassade för gymnasiet, vuxenutbildningen och den allmänt intresserade.
Finns även i form av en nedladdningsbar interaktiv lärobok (för iPhone, iPad & Mac) och PDF (för Windows, Android & utskrift).
LÄS ONLINE
KAPITEL







Kapitel 1: Antikens filosofihistoria

1.2 Naturfilosoferna
En översiktlig genomgång av de så kallade naturfilosoferna – Thales, Pythagoras, Zenon och Demokritos. Thales (ca 625 f kr), från staden Miletos i nuvarande Turkiet (på den tiden tillhörande Grekland), betraktas vanligtvis som den förste västerländske filosofen. Detta betyder att han ville finna ett alternativ till den rådande mytologiska förklaringen till alltings ursprung.

1.3 Sokrates
Med Sokrates (469-399 f kr) påbörjas ett nytt kapitel i den västerländska filosofin. När de tidigare naturfilosoferna huvudsakligen intresserat sig av att förklara världen, intresserade sig Sokrates för hur människan bäst skulle leva sitt liv. Han var väl insatt i de tidigare tänkarna men menade att deras teorier – om än intressanta – i grunden var meningslösa.

1.4 Platon
Platon (427-347 f kr) är en av historiens viktigaste tänkare och med honom formades filosofin så som vi känner den idag. Det har till och med påståtts att filosofins fortsatta historia enbart är fotnoter till Platons tankar. Han härstammade från Atens aristokrati och familjens förmögenhet möjliggjorde att han kunde ägna sitt liv åt filosofi och sökande efter kunskap.

1.5 Aristoteles
Den ende av de antika filosoferna vars betydelse kan jämföras med Platons är hans lärjunge Aristoteles (384-322 f kr). Han var vetenskapsmannen vars teorier var dominerande i mer än 2000 år. Om man om Platon kan säga att efterkommande filosofihistoria enbart var fotnoter till denne, kan vi kalla Aristoteles för naturvetenskapens fader.
Kapitel 2: Modern filosofihistoria

2.1 Medeltiden & renässansens filosofi
Den antika filosofin, med sitt ifrågasättande av gamla sanningar, kom under medeltiden på kollision med kristendomens läror. Där filosofin betonade rationellt och fritt tänkande framhöll kristendomen underkastelse och det mänskliga förnuftets otillräcklighet. På grund av kyrkans stora makt och inflytande under perioden kom de flesta filosofer också att vara tydligt kopplade till kyrkan.

2.2 René Descartes
Efter det att man under renässansen hade återupptäckt de antika idealen ville 1600-talets intellektuella tänka nytt. På samma sätt som Isaac Newton och Galileo Galilei förändrade förutsättningarna för naturvetenskapen gjorde fransmannen René Descartes (1596-1650) detsamma för filosofin – varför han har kommit att benämnas den moderna filosofins fader.

2.3 Immanuel Kant
Tänk dig en liten gubbe vars dagliga promenader var så punktliga att man kan ställa klockan efter dem. Immanuel Kant (1724-1804) var en tysk upplysningsfilosof från Königsberg, en stad Tyskland förlorande till Sovjetunionen efter andra världskriget och därefter omdöpt till Kaliningrad. Han var till det yttre en mycket anspråkslös man, men filosofiskt hör han otvivelaktigt till de allra största.

2.4 Arthur Schopenhauer
Likt många filosofer före honom försökte Schopenhauer förstå verkligheten, och det var en ond värld han såg. Det djuriska livet föreföll honom fasansfullt; de flesta varelser lever på att jaga, döda och sluka andra – livet var bokstavligen en kamp med näbbar och klor. Hans syn på människan var ungefär densamma; våld och orättvisor överallt, varje enskilt liv var en meningslös tragedi som slutar med döden.
Kapitel 3: Existentialism

3.1 En introduktion till existentialismen
En existentialist fokuserar på det subjektiva snarare än det objektiva och hävdar i regel att det inte finns några objektiva värden i världen – att livet är i grunden meningslöst. Människan skapar sig själv genom sina val och handlingar, och individen är fri att välja sin moral och sin egen mening med livet.

3.2 Søren Kierkegaard
Dansk filosof, levde 1813-1855. Förgrundsfigur till den rörelse som senare kom att kallas för existentialism, huvudsakligen företrädd av Jean-Paul Sartre. Kierkegaards filosofi betonade valen och den individuella friheten. Men val leder till ångest, vilket människan flyr genom att bli en dussinmänniska.

3.3 Friedrich Nietzsche
Tysk filosof, levde 1844-1900, vars tankar haft inflytande på såväl existentialismen som postmodernismen. Han angrep den kristna värdegrunden som han menade höll tillbaka mänskligheten. ”Gud är död!” varför vi måste skapa en ny moral som omfattar ”Viljan till makt”. Först då kan en bättre människa – övermänniskan – födas. Vi ska leva livsbejakande och inte låta moral eller traditioner hålla oss tillbaka.

3.4 Jean-Paul Sartre
Fransk filosof, levde 1905-1980. Sartre är mest känd för att ha vidareutvecklat Søren Kierkegaards idéer till det som idag benämns existentialism. Sartre menar att människan är ”dömd till frihet”, vilket betyder att vi inte bara kan – utan måste – välja vår egen mening med livet och vilken moral vi vill följa.

3.5 Simone De Beauvoir
Fransk existentialist, feminist och författare, levde 1908-1986. Hon applicerade Jean-Paul Sartres existentialism på kvinnans ställning i samhället och formulerade i boken ”Det andra könet” (1949) att ”man föds inte till kvinna – man blir till kvinna.” Med detta menade hon att termer som ”kvinnligheten” och ”manlighet” enbart är sociala konstruktioner, inte biologiska. Hon räknas ofta som den första moderna feministen.

3.6 Fördjupning: Nihilism
Nihilism är förnekandet av att det existerar en objektiv grund för kunskap, moral och värden – att det inte spelar någon roll vad vi gör och att livet därmed är meningslöst.
Kapitel 4: Postmodernism

4.1 En introduktion till postmodernismen
Om det nu inte finns några absoluta sanningar eller någon säker moral, hur ska vi då leva våra liv? Som ett alternativ till förnuftstro och helhetstänkande lyfter postmodernisterna fram fragmentet. Vi måste överge alla ideologier och religioner och fokusera på de enskilda frågorna. Det är också detta vi ser hända i det moderna Sverige.

4.2 Michel Foucault
Den franske filosofen och historikern Michel Foucault (1926-1984) var utan tvekan en av 1900-talets mest originella tänkare. I likhet med existentialisterna före honom, ansåg han att filosofins främsta uppgift var att genomskåda samhället och bidra till den mänskliga friheten och kom därför att kritisera det moderna kapitalistiska samhället, polisen, domstolar, fängelser, läkare och psykiatriker.

4.3 Jacques Derrida
En av poststrukturalismens största namn är den fransk-algeriska filosofen Jacques Derrida (1930-2004) – en filosof som har rykte om sig att vara en svår. Trots att han var född och uppväxt i Algeriet upplevde Derrida, som var av fransk-judisk härkomst, aldrig att han blev sedd som en äkta algerier. I andras ögon var han i huvudsak fransk-jude. I 20-års åldern flyttade han därför till Frankrike, men i fransmännens ögon var han huvudsakligen algerier. Denna insikt kom att lägga grunden för Derridas syn att det inte finns någon objektiv verklighet, bara olika synsätt och tolkningar.

4.4 Fördjupning: Slavoj Žižek
Slavoj Žižek (1949-) är en aktiv slovensk filosof som benämnts både ”kulturteorins Elvis” och ”västerlandets farligaste filosof”. Han är känd för att genom filosofi, psykoanalys och marxistisk teori tolka och kommentera dagsaktuella sociala fenomen som den pågående finanskrisen. Han är postmodernisten som går till kraftfullt angrepp mot den postmoderna världen.

4.5 Fördjupning: Videosammanfattning
Filosofiläraren Christoffer Hedman sammanfattar postmodernismen i två videolektioner.
Kapitel 5: Språk och logik

5.1 En introduktion till logik
När vi avgör om ett resonemang eller argument är sant finns det två olika aspekter som måste undersökas, vad som sägs och hur det sägs.

5.2 Ludwig Wittgenstein
Vi tar ofta språk och kommunikation för givet, trots att det ibland blir missförstånd. Men vid närmare eftertanke är det fascinerande hur vi med hjälp av språket kan överföra tankar mellan varandra. En person som undersökte på hur detta är möjligt var den österrikaren Ludwig Wittgenstein (1889-1951), en av 1900-talets mest inflytelserika filosofer.

5.3 Formalisering
För att avgöra om en sats är giltig behöver vi därför hitta ett sätt att beskriva dess logiska form. Detta gör vi genom att dela upp den i flera mindre komponenter, något som kallas formalisering och påminner om matematiska ekvationer. Därmed kan olika slutledningar få samma satslogiska form även om de handlar om helt olika saker.

5.4 Sanningsvärdetabeller
Hitintills har vi löst våra logiska problem genom ”huvudräkning”. På enklare frågor går detta i regel bra men så fort problemen blir komplexa behöver vi ett bättre sätt att se om resonemanget är giltigt eller ej. Ludwig Wittgenstein utvecklade i början av 1900-talet ett sådant system – sanningsvärdetabeller. Detta är en teknik för att strukturera upp påståendets giltighet i en tabell och utifrån det kontrollera svaret.

5.5 Fördjupning: Kurt Gödels ontologiska gudsbevis
Ett exempel på hur logik används i filosofi finner vi hos den österrikiske filosofen och matematiken Kurt Gödel som på 1970-talet försökte bevisa guds existens. Beviset baseras på det klassiska ontologiska gudsbeviset (framfört av bland andra Descartes) – men av Gödel formaliserat till logik med hjälp av axiom, teorem, definitioner och slutsatser.
Kapitel 6: Etik och moral
Detta kapitel finns ej tillgängligt online då min ambition är att skriva om kapitlet innan jag publicerar det igen. Den tidigare versionen finns dock inkluderad i den nedladdningsbara boken. Klicka här för att ladda ner och öppna PDF-boken.
Kapitel 7: Filosofiska frågor

7.1 Den fria viljans problem
Vi har alla en upplevelse av att vi är fria i vårt agerande. Vi väljer vad vi säger, vi väljer vad vi gör. Vi kan välja att agera på våra impulser eller välja att inte leva ut dem. Trots detta frågar sig många filosofer, och har gjort så under långt tid, om vi verkligen är så fria som vi upplever oss vara.

7.2 Meningen med livet
Genom tiderna har många stora frågor behandlats inom filosofin. I ärlighetens namn är det få av dem som fått ett slutgiltigt svar men vi har i vilket fall det näst bästa – ett antal spännande teorier! En av de frågor som människan har ställt sig i alla tider är vad meningen med livet är.

7.3 Tänk om allt är en illusion
Den svenska filosofen Nick Bostrom hävdar i en modern teori på att världen vi lever i enbart är en datorsimulering, och därmed att ingenting är på riktigt. Vi kommer här att titta närmare på det så kallade simuleringsargumentet.

7.4 Den nya fysiken
Filosofi och fysik har mer gemensamt än vad man kanske först tror – båda försöker förklara verkligheten. I det här avsnittet tittar vi närmare på den nya fysiken med fokus på kvantfysik och strängteori.


Ladda ner
Ladda ner den kompletta boken ”Filosofi för gymnasiet” – helt gratis! Finns i interaktiv version för iPhone, iPad och Mac (Apple iBooks) och en PDF-version som fungerar på exempelvis Windows & Android.
Nedanstående v2 beta 8, publicerad 1 augusti 2017.
Om "Filosofi för gymnasiet"
Som lärare fungerar man ofta på hur det perfekta läromedlet skulle se ut. För mig är videolektioner, instuderingsfrågor och interaktivitet en självklarhet. Jag skulle vilja ha till gång till det överallt och det skulle givetvis vara gratis.
Här är mitt försök att sprida kunskap om ämnet filosofi och samtidigt inspirera kollegor och förlag att höja ribban för vad vi kan förvänta oss. Förutom hemsidan så finns innehållet nedladdningsbart som en interaktiv interaktiv bok för iPhone, iPad och Mac (via Apple iBooks) samt PDF för exempelvis Windows och Android.
Materialet genomgår konstant revidering baserad på feedback från läsare, och allt mer interaktivt innehåll och videolektioner kompletteras allt eftersom.
Hoppas du uppskattar innehållet. Kontakta mig gärna på joakim@gymnasiefilosofi.se om du har några frågor eller kommentarer!
2017-08-01 v2.0 beta 8
”Den nya fysiken” är omskriven samt flyttad till avsnitt 7.4 ”Filosofiska frågor”.
Mindre uppdateringar av språk, design och grafik.
2017-07-22 v2.0 beta 7.8
Kapitel 3.4: Nya videolektioner.
2016-11-02 v2.0 beta 7.7
Kapitel 3.6: Ny videolektion.
2016-03-19 v2.0 beta 7.6
Kapitel 3.3: Nya videolektioner.
Mindre uppdateringar av språk, design och grafik.
Nytt videointro.
2016-02-26 v2.0 beta 7.5
Kapitel 3.2: Ny videolektion.
Mindre uppdateringar av språk.
2016-01-17 v2.0 beta 7.4
Kapitel 3.1: Ny videolektion.
Mindre uppdateringar av språk, design och grafik.
Kapitel 7: Justeringar av fakta. (tack Kalle Palm)
2015-08-09 v2.0 beta 7.3
Nytt kapitel 4: Postmodernism
Nytt avsnitt 5.2: Ludwig Wittgenstein.
Ändring i disposition i kapitel 5.
Bytt plats på kapitel 7 och 8.
Grafiska/språkliga justeringar.
2015-07-18 v2.0 beta 7.2
Bytt plats på kapitel 5 & 6.
Minskat storleken på PDF-filen online.
2015-07-14 v2.0 beta 7.1
Mindre uppdateringar av språk, design och grafik.
2015-07-08 v2.0 beta 7
Helt nytt och reviderat kapitel 3: Existentialism.
Kapitel 4: Nytt avsnitt ”Nihilism”.
Flyttat Wittgenstein från ”Post-modernism” till ”Språk & logik”.
Kapitel 7: Meningen med livet, nyansering av Darwins syn.
2015-04-06
Ny hemsida.
2015-04-01 v2.0 beta 6
Ändring i disposition av kapitel 3, 4 & 5.
Flyttat Nietzsche från postmodernism till existentialism.
Kapitel 7: Nytt avsnitt ”Tänk om allt en en illusion”.
Kapitel 7: Tre nya videolektioner.
Videolektioner spelas upp i helskärm.
Grafiska justeringar.
2015-03-10 v2.0 beta 5.1
Grafiska justeringar.
Fler definitioner och studiekort.
2015-03-09 v2.0 beta 5
Språkliga och grafiska justeringar.
Justeringar av avsnittsnumrering.
Nytt avsnitt om Schopenhauer.
Platon: Lade till Matrix-referens.
Descartes: Nytt bildgalleri.
Ny interaktiv om Meningen med livet.
Interaktiv ordlista för kapitel 1, 2 & 6 – klicka på ord i fetstil för en definition.
Studiekort för kapitel 1, 2 & 6.
2015-01-09 v2.0 beta 4
Ny framsida samt ny design av kapitel 6: Logik.
2015-01-08 v2.0 beta 3
Nytt avsnitt om Kant.
2014-09-02 v2.0 beta 2
Nytt avsnitt om Descartes.
Nya videolektioner som sammanfattar postmodernismen.
2014-08-18 v2.0 beta 1
Första utkastet av version 2. Total omskrivning av inledning och första kapitlet fram till och med medeltidens filosof.
Nytt designspråk – detta ska appliceras på samtliga delar av boken innan v2 är redo.
Nya videolektioner till samtliga nyskrivna avsnitt.
Ny hemsida där allt nyskrivet material finns tillgängligt online.
2012-06-10 v1.1
Revidering av ett antal texter för att lösa åtgärda viss copyrightproblematik.
Boken finns nu tillgänglig även som PDF-bok via hemsidan www.gymnasiefilosofi.se.
2012-03-08 v1.0
Boken tillgänglig via Apple iBook Store.