I mitten av bilden finner vi Sokrates. Han ska vid sin död varit 70 år, men här framställd som livfull och ungdomlig.

Här talar han till sina lärjungar in i det sista.

Sokrates pekar mot efterlivet, dit den odödliga själen kommer vandra om man levt ett moraliskt gott liv.

Sokrates dömdes till döden av Atens folkförsamling, anklagad för att ha varit ateist och vilselett ungdomen från att följa lagar och principer.

Avrättningen skedde år 399 f kr genom förgiftning. Giftbägaren, som kallades kôneion på grekiska, bestod av en blandning av odört och vallmo (opium). Giftet verkar genom att angripa det centrala nervsystemet, vilket medför en gradvis minskning av muskelstyrkan. Tillräckligt höga doser av giftet förlamar andningsmuskulaturen och den utsatte dör av kvävning.

Sokrates tar här giftbägaren närmast oberört - detta för att visa på att döden inte är något att frukta om man levt ett moraliskt gott liv. Själen kommer då leva vidare.

Fångvaktaren som ger Sokrates giftbägaren är full av ursäkter om att han bara gör sitt jobb och lyder order. Detta är, enligt Sokrates, ett exempel på att leva livet felaktigt.

Sittandes med ryggen mot Sokrates finner vi Platon - den mest berömde av lärjungarna.

Platon var endast 29 år när Sokrates avrättades, men här avbildades han som en gammal och vis man. Han framställs också som en av de få med upprättad självkontroll.

Vid Platons sida finner vi skrivdon i form av papyrus och bläck. Detta är en tydlig referens till att det är genom Platons texter som vi känner till Sokrates.

Här ser vi Sokrates fru Xantippa, vinkandes farväl medan hon på Sokrates uppmaning lämnar fängelset.

Hon ska ha varit närmare 40 år yngre än sin man.

Till höger i bild ser vi ett antal av Sokrates elever och lärjungar. Främst, men handen vilandes på Sokrates ben, ser vi Kriton. Han ska ha planerat att hjälpa Sokrates fly, men denne ska ha vägrat att fly med argumentet att orättvisa inte bör besvaras med mer orättvisa.